Hej!

Mitt namn är … och jag studerar medieteknik på Södertörns Högskola. Just nu undersöker jag hur webbyråer ser på html 5 och deras tankar kring Flashs framtid. Jag skulle vara jättetacksam om Ni skulle kunna ta er en lite tid för att besvara de fem ned stående frågor för att underlätta min undersökning.

- Hur kommer ni att ta till er html 5 när det lanseras?
- Har ni provat någon testversion av html 5 än?
- Tror ni på html 5, tror ni att det blir det ”nya stora”?
- Vad tror ni kommer att hända med Flash? Varför?
- Är Sverige i behov av html 5?

Mitt svar:

Hej!

Jag får intryck av att du ser på HTML5 som en produkt i traditionell bemärkelse, vilket är ett synsätt jag är tveksam till att du bör ha. I motsats till exempelvis iPhone 5 som, när den släpps någon gång till hösten, är en oberoende och komplett produkt redo att användas av slutanvändaren, så är HTML5 blott en moderniserad och bakåtkompatibel specifikation som utvecklas av två organisationer – WHATWG och W3C. Specifikationen implementeras sedan i webbläsare (Internet Explorer, Firefox, Safari, Chrome) av webbläsarutvecklare (ex. Microsoft, Mozilla, Apple, Google) och som webbutvecklare (ex. Voilà Webbyrå) sedan kan använda för att presentera innehåll åt slutanvändare (ex. mamma och lillebror).

Den stora skillnaden med iPhone 5 i det här avseendet är att ingen kan använda produkten förrän den är färdig. Webbläsarutvecklarna (Microsoft osv.) implementerar löpande delar av HTML5-specifikationen som är färdiga. Med andra ord går det alldeles utmärkt att använda HTML5 redan idag, om än i väldigt begränsad utsträckning.

Hur kommer ni att ta till er html 5 när det lanseras?
Voilà Webbyrå använder redan idag HTML5. Mycket tyder på att den fullständiga HTML5-specifikationen, och de tillhörande rekommendationerna som blivit separerade från huvudspecifikationen och utvecklas i egna specifikationer (ex. canvas), inte kommer att vara klara på många år än. Det dröjer antagligen minst ytterligare 10 år och det finns definitivt ingen anledning att vänta tills dess. Det hänger inte på när specifikationen är färdig, utan vad webbläsarutvecklarna har implementerat och vilka webbläsare och versioner slutanvändaren använder (ex. Internet Explorer 9 eller Firefox 4 osv.)

Har ni provat någon testversion av html 5 än?
Se ovan. Vi använder redan idag ett antal element som har brett webbläsarstöd (dvs element som Firefox, Safari och Chrome redan har stöd för), exempelvis: DTD:n, video, audio och canvas och flera av de semantiska elementen: header, footer, article mfl.

Tror ni på html 5, tror ni att det blir det ”nya stora”?
Jag tror att det kommer att bli en långsam övergång som kommer att vara knappt märkbar för slutanvändaren. För slutanvändaren kommer saker och ting fortgå som vanligt, dvs att det kommer nya funktioner och möjligheter i ungefär samma takt som det gjort de senaste åren.
Det spelar för övrigt ingen roll vad organisationerna (WHATWG och W3C) som utvecklar specifikationen/ -erna vill inkludera. Makten om vad som implementeras, och sedermera kan utnyttjas eller användas av webbutvecklare (Voilà Webbyrå), ligger i slutändan i händerna på webbläsarutvecklarna (Microsoft, Mozilla, Apple, Google).

Vad tror ni kommer att hända med Flash? Varför?
Flash kommer med all sannolikhet att finnas kvar och vara i spetsen när det gäller video och online spel i åtminstone ytterligare 5-10 år. Jag personligen hoppas dock att det går snabbare än så eftersom jag ogillar tredjepartsprodukter och tilläggsprogram begränsar tillgängligheten på webben.

Är Sverige i behov av html 5?
Du får ursäkta, men det är nästan en ogiltig fråga. =)
Webben (som inte har någon nationalitet) är i behov av HTML5, helt klart. Ett stort problem med webben idag är bristande tillgänglighet och även om HTML5 aldrig kommer att få bukt med det problemet fullt ut, så kommer det högst troligt att förbättra situationen.

1. Hur ser du på grafisk design när man ska utveckla ett webbgränssnitt?
Det här är ingen enkel fråga som kan besvaras uttömmande med några få ord. Väldigt kortfattat anser jag att grafisk design primärt ska komplettera/underlätta informationsstruktur och funktionalitet. Därutöver ska den spegla verksamheten och företagets grafiska profil.

2. Hur tycker du man kan utnyttja grafisk design för att förstärka användbarheten?
Eftersom denna fråga är nära besläktad med föregående fråga, så jag fortsätter här. När jag skriver ”underlätta informationsstruktur och funktionalitet”, så menar jag att all interaktion som sker mellan användare och server kan förenklas med hjälp av effektiv visuell kommunikation och feedback. Oftast är konventioner bra för att förstärka användbarheten.
Men för att ta ett klassiskt exempel på vad jag menar med visuell kommunikation så väljer jag formulär – en oerhört vanlig och viktig form av interaktion mellan användare och server/applikation. Det finns antagligen få som anser att de är särskilt roliga att fylla i. Över lag har formulären på webben förvisso blivit betydligt bättre på senare år med hjälp av tekniker som möjliggör formvalidering i realtid och som är betydligt flexiblare när det gäller text- och nummerformatering. Men än idag är det inte svårt att hitta dåligt utformade formulär där användaren tvingas läsa igenom ett flertal (inte sällan helt onödiga) meningar med instruktioner för att överhuvudtaget klara av att fylla i formuläret.
Det ska naturligtvis inte spela någon roll om jag skriver mitt person- eller telefonnummer med eller utan bindestreck. Och det borde vara mitt bekymmer om jag vill ha ett lösenord som inte innehåller minst en siffra och minst ett specialtecken. Så är det emellertid inte alltid.

3. Vad läggs det mest fokus på; den grafiska designen eller användbarheten?
I allmänhet eller för vår egen del? I en perfekt värld är det här en ogiltig fråga eftersom användbarhet och grafisk design går hand i hand. I vår värld är det utan tvekan grafisk design.

4. Vilken roll har färg, bild och typografi vid utformningen av webbsida?
Alla dessa komponenter spelar stor roll på webben idag. Vad vore en webbutik utan produktbilder? Hur användbar vore Skatteverkets hemsida om de hade ett riktigt grötigt typsnitt? Det är emellertid få som bemästrar att få till en riktigt bra symbios. Jag personligen kan ibland tycka att vissa element på hemsidor har tilldelats färger utan någon större eftertanke. Eller så har de blivit valda för att matcha färgerna med resten av webbplatsen. I vissa fall tycker jag att man borde våga släppa detta tankesätt eftersom det kan ha en positiv effekt på användbarheten, om det görs på rätt sätt. Jag tänker exempelvis på knappar som säger avbryt/fortsätt eller ta bort/lägg till. Bra färgval i sådana sammanhang gör i princip att texten på knapparna blir överflödig.
Typografi har fram t o m ganska nyligt haft en alldeles för liten roll på webben. Det har dock inte berott på bristande fantasi hos webbdesigner, utan snarare på copyright-rättigheter. Tack vare CSS3 (@font-face) kommer vi nu och i framtiden äntligen att få se ett betydligt rikare utbud av typografi på webben.

5. Hur åstadkommer ni en webbsida som både ser tilltalande ut och är användarvänlig?
Det finns bara ett sätt: användbarhetstesta! I de fall vi haft möjlighet att utföra användbarhetstester har det alltid inneburit en klar förbättring av både design och användbarhet. Varje gång.

6. Varför är användbarhet viktigt att tänka på vid skapandet/utvecklandet av webbsidor?
För att så många som möjligt ska kunna använda webbplatsen – med enkelhet. Bra användbarhet är när användaren inte behöver fundera på hur hon ska utföra en uppgift på webbplatsen. Bra användbarhet ökar med all sannolikhet försäljning och antalet som använder tjänsten.

7. Hur stor roll har användarna av utvecklingen?
Användare bör medverka redan innan det finns en prototyp och under hela projektets gång. Nu menar jag inte att det ska sitta en användare i knäet på varje designer och stup i kvarten komma med förslag och synpunkter, utan snarare att en webbyrå bör användbarhetstesta flera gånger under projektets gång. Det måste inte ens vara med personer ur målgruppen. Det viktigaste är att de mest allvarliga problemen kan identifieras, så tidigt som möjligt.

8. Hur gör ni när ni identifierar användarnas behov och problem med webbgränssnittet/webbsidan?
Det hänger i slutändan på vilken budget våra kunder har. Finns det inga resurser att ta ifrån spelar det ingen roll hur bra vår förmåga är att förmedla vikten av användbarhetstestning och god användbarhet.

9. Följer ni några speciella metoder eller riktlinjer vid utvecklingen? (T.ex. W3C, WCAG)
Ja, vi följer gängse standarder så långt vi kan. Återigen handlar det delvis om kundens budget, men oavsett deras budget så är användbarhet och tillgänglighet hela tiden med i alla resonemang.

10. Hur går designprocessen till? Ritas det ett storyboard på papper eller kanske i datorn först? Och visas detta för kunden innan ni fortsätter med arbetet?
Ja, det är oftast en bra idé att skapa prototyper som man sedan presenterar för kunden innan man påbörjar den riktiga designen. Hur man som designer går till väga för att göra detta är emellertid ganska individuellt. Vissa använder bara datorn och arbetar i ett program som är avsett för att skapa prototyper, här är några: Webdesignledger

Det finns också de som föredrar att använda papper och penna.

Sökmotoroptimering handlar nämligen inte bara om att hamna högt i sökresultaten, det som många inte inser är att Sökmotoroptimering och Användarvänlighet går hand i hand.

Låt oss ta en webbshop som exempel. Du är en besökare på en klädbutik, och du har hittat en snygg tröja som du klickat dig in på. Nu vill du kanske bokmärka just den tröjan för ett senare besök, eller rent av tipsa en kompis om den (en möjlig födelsedagspresent). Webbutiken borde då ha utformats så att produkten, den snygga tröjan i det här fallet, har en egen meningsfull och lättläst webbadress.

Om detta inte är fallet, att produkten inte går att direktlänka till eller har en adress som ser ut såhär:

http://www.webbutik.com/product/product.php?id=239284&cat=4234&avd=&expand=true

istället för:

http://www.webbutik.com/product/snygg-troja.php

så är det dåligt ur både sökmotorsynpunkt som för användarvänligheten.

Om det argumenten inte är övertygande så borde ni titta på de tio populäraste sökorden på Google i Sverige under 2010:

1. facebook.se
2. blocket.se
3. youtube.se
4. translate
5. svt play
6. kissie
7. tv4 play
8. chatroulette
9. tankafetast
10. justin bieber

(Källa: http://www.webmastern.se)

Trots att det är sajter som används flera gånger per dag av miljontals användare och alltså borde ligga väldigt nära till minnet att skriva in adressen direkt, så väljer alltså internetanvändare att söka efter sajten på en sökmotor. Man kan gå så långt som att säga att det finns användare som tror att det är så man navigerar på Internet.

”– Många har en sökmotor som startsida och i stället för att skriva in hela adressen, exempelvis www.facebook.se, skriver man in de första bokstäverna i sökrutan och får en snabbare träff, säger Jonas Wallentin, analytiker på Google.” (Källa: DN.se)

Även om kunden är säker på att sina besökare kommer att veta vilken adress det är till deras sajt så kommer de alltså högst troligt ändå att använda en sökmotor för att gå in på den. Om sajten då saknas på den första sökresultatsidan kommer de därför bli smått frustrerade.

Om målet med sin sajt är att ha nöjda besökare, då kommer Sökmotoroptimering aldrig att vara en onödig utgift. Det är en självklar och nödvändig investering såvida det inte handlar om ett intranät.

Adobe Flash har fått ett rykte idag som säger att om en sida är gjort med denna programvara så blir den automatiskt modern, hipp, häftig och kreativ. Saker rör på sig, formar sig, animerar sig osv. Speciellt kunder som inte har en klar bild av vad de vill ha för hemsida kan bli så förblindande av Flash att de inte kan se något annat. De tänker mer på de häftiga effekterna än på hemsidan i sig. Frestelsen blir givetvis stor, för vem vill inte ha en hemsida som ser häftig ut? För en företagspresentation behöver skadan inte vara så stor men för en E-handel är det rent ödesdigert. Vi har valt att inte arbeta med Flash, några av anledningarna är:

• Sökmotoroptimeringen blir lidande
• Alla mobilenheter (t.ex. iPhone, iPad) stödjer inte Flash
• Flash-plugin måste vara installerat i webbläsaren

Vi använder oss istället av olika scriptbibliotek såsom JQuery, Mootools och Prototype för att skapa mer dynamiska och effektrika hemsidor. Att ha en väldigt effektfull hemsida är alltid kul, men det ska göras med måtta och sunt förnuft. Jag personligen tycker att Flash kan vara riktigt bra och det finns fall där det närmast är nödvändigt. Vad man emellertid ska komma ihåg är att Flash är en visuell effekt och därför inte alltid är vidare praktiskt. Flash passar bäst för ensidespresentationer, portfolios för exempelvis fotografer eller olika former av tester där det är fokus på interaktivitet – för att inte nämna fristående objekt såsom banners och logotyper.

Upptid
Oavsett vilken typ av hemsida du har så är upptid alltid viktigt. Det är särskilt viktigt om du har en webbutik. När man talar om upptid syftar man på hur stor procentandel under en given tidsperiod som en server är i drift, utan avbrott. Om webbhotellet har en upptid på 99,9% så innebär det att din hemsida kommer att ligga ”nere” 44 minuter per månad – eller 9 timmar på ett år. Enligt IDG klarar de flesta webbhotell inte denna gräns.
Till webbhotellens försvar ska det dock sägas att anledningen till att en server kraschar/går ur drift inte alltid är deras fel. Det beror många gånger på att kundernas hemsidor är dåligt programmerade. Däremot är det intressant att se hur snabbt de åtgärdar eventuella avbrott.

Support
Support är helt klart en av de viktigaste punkterna för din egen del eftersom det är en fråga om trygghet. Ta reda på vilken typ av support webbhotellet erbjuder? Bara mail- och chattsupport? Har de ingen telefonsupport? Varför inte? Vilken tid på dygnet kan du ringa dem? Oavsett vilka kontaktmetoder de kan erbjuda, hör av dig till webbhotellet och ställ grundläggande frågor som till exempel:

• Hur är er upptid jämfört med andra webbhotell?
• Hur är responstiden jämfört med andra webbhotell?
• Från vilken eller vilka tillverkare köper ni era servrar?
• Kommer jag att ha möjlighet att själv göra ompekningar och domänflyttar från er kontrollpanel?

Tjänster
En annan punkt är förstås tjänster. På den här punkten kan det skilja oerhört mycket beroende på vilket webbhotell och paket du väljer. En del webbhotell hävdar till exempel att de ger dig i princip obegränsat allting. Se upp med såna här erbjudanden och läs villkoren extra noga. Men då det antagligen inte finns något webbhotell som inte låter dig växa (utökat utrymme, utökad bandbredd) mot en mindre kostnad så är den här punkten inte lika viktig som exempelvis: upptid, responstid och support.

Responstid/transaktionshastighet
Det finns flera webbhotell som erbjuder ett till synes prisvärt paket men visar otillräckliga resultat när det handlar om responstid/transaktionshastighet. Enligt mig är denna punkten, tillsammans med upptid, de allra viktigaste om du driver en webbutik. Responstid är den tid det tar för din förfrågan att nå servern och transaktionshastighet är tiden det tar för din förfrågan (den aktuella sidan du försöker nå) att laddas i ditt webbläsarfönster. Om responstiden och transaktionshastigheten är långsam kan det påverka användarupplevelsen oerhört mycket och få människor tycker om väntetider. Om du vill testa och jämföra responstid hos ett webbhotell eller en webbplats kan du använda dig av: http://www.host-tracker.com/

Uppsägning
Om du försöker hitta ett webbhotell så är frågor om hur du avslutar tjänsten kanske inte de allra viktigaste för dig i stunden. Men det kommer sannolikt en dag då du vill säga upp tjänsten och då är det bra att veta vilka villkor som gäller. Det var vanligare för 10 år sedan, att webbhotell avsiktligt gjorde uppsägningsprocessen invecklad för dig som kund, men det finns faktiskt fortfarande en del webbhotell där det är onödigt trassligt att ta sig ur avtalet. Det är därför värt att ta reda på vad som gäller innan du tecknar avtal.

Jag hoppas att dessa snabba tips gett dig hjälp på traven i jakten på ett webbhotell som passar just dig och dina behov. Om du har frågor går det bra att skriva kommentar. Du får också hemskt gärna dela med dig av bra och dåliga upplevelser du har haft när det gäller webbhotell.

Innan dessa tester genomfördes hade kunden testkört sajten och tyckte att den var lättillgänglig och enkel att använda. Den var ju trots allt byggd efter deras önskemål. Det var därför både intressant och förvånande när samtliga testdeltagare fastnade på en och samma uppgift. Uppgiften var en av testets enklaste och löd: Lägg till valfri produkt i varukorgen och gå till kassan. När de tryckte Köp-knappen laddades sidan om men varukorgen gav ingen visuell feedback till användaren om att produkten lagts till i varukorgen, vilket ledde till att de blev osäkra. Konsekvensen av denna osäkerhet blev att de tryckte upprepade gånger på Köp-knappen. När de så småningom tryckte på den stora knappen som hette Varukorg stod det ungefär så här: Du har lagt till 17 simfötter i varukorgen.

Problemet var alltså att användaren inte fick visuell bekräftelse på att varukorgen hade blivit uppdaterad och detta skapade förvirring, osäkerhet och viss frustration. Detta trots att målgruppen var datorvana män mellan 18-30 år. Det är helt enkelt mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att veta säkert att en design fungerar bra för den tänkta målgruppen innan man genomfört tester med verkliga användare.

Lärdomen vi kan dra av den användbarhetstestningen är förstås att aldrig överskatta målgruppen. Vi blev också påminda om att det är de små detaljerna som gör hela skillnaden mellan bra och dålig design. Tack och lov var problemet snabbt åtgärdat och användbarhetstestningen kostade vår kund under 5000:-. Om de valt att skippa användbarhetstester hade de riskerat att förlora mer pengar än så, varje dag.

Att skriva för webben är inte detsamma som att skriva för papperstryck. Än idag gör många företag misstaget att plocka texter direkt från sina tryckta broschyrer och slänger in dem på webben, mer eller mindre obearbetade. Föga oväntat blir resultatet oftast dåligt. Den kanske största skillnaden mellan att läsa på en skärm och på papper är att det är bekvämare för ögat när du kan lägga ner ett papper på skrivbordet och sänka blicken nedåt istället för att titta rakt fram som du i regel gör när du läser på en skärm.

En annan avgörande skillnad är att pappersläsare läser linjärt och skärmläsare läser cirkulärt. En hemsida har sällan en början eller slut. Inte som exempelvis en bok eller en broschyr har. Besökaren kommer kanske till din hemsida från en sökmotor eller en länk från någon annan hemsida och klickar sedan runt som hon själv behagar. Du har därför ingen eller väldigt liten kontroll över vad hon läser eller i vilken ordning hon läser det. Dessutom är det bevisat att skärmläsare tycker om att skumläsa. De är ofta målorienterade och letar efter väldigt specifik information när de kommer till din hemsida. Det är därför viktigt att dela upp längre texter i mindre stycken och att markera viktiga ord så att det blir lättare för läsaren att orientera sig i texten.

Att skriva för webben är en konst i sig själv och ställer höga krav på dig som har i uppdrag att skriva företagets texter. Det är via dina texter som era besökare får veta: vem ni är, vad ni gör, varför ni gör det ni gör och varför besökaren borde välja er framför någon av era konkurrenter. Det är därför vanskligt att inte försöka förmedla detta på ett övertygande och förtroendeingivande sätt. Lyckligtvis finns det 10 enkla regler du kan följa för att anpassa dina texter för webben:

1. Skriv sakligt, kom snabbt till poängen och undvik onödiga utlägg.
2. Använd inte företags- och branschjargong.
3. Ha lämplig radlängd (inte mer än 70 tecken per rad).
4. Använd ett typsnitt utan seriffer i löpande text.
5. Använd punktlistor för att underlätta skumläsning.
6. Fetmarkera eller kursivera viktiga ord i texten.
7. Dela upp längre texter i mindre stycken.
8. Använd underrubriker för varje stycke.
9. Använd beskrivande rubriker så att läsaren vet vad hon kan förvänta sig i nästa stycke.
10. Be någon korrekturläsa dina texter.

Följer du dessa regler kommer dina texter att vara väl anpassade för webben och chansen att de blir lästa ökar.

Designen de kommer till oss med brukar vara skapad av någon som gått Grafisk Design på Berghs i Stockholm, eller motsvarande utbildning, och som saknar erfarenhet av att designa för webben. De har varit duktiga printdesigners men okunniga webbdesigners. De har varit fast i den pixelperfekta världen som heter printdesign och behöver exempelvis få förklarat varför det är problematiskt att använda exotiska typsnitt som bara finns för Mac. Men det är ingen fara, det har aldrig varit särskilt problematiskt att förklara det där och sedan komma fram till en lösning.

Där det visat sig vara genuint svårt att mötas med printdesignern är när vi kommer djupare in i användbarhetsdiskussionen och hela tiden måste tänka på tillgängligheten.

— Jaha, så om användarna inte har en 24” skärm med en upplösning på 1900×1200 så behöver de ”skrolla” i sidled? Kan man inte bara skriva att den är anpassad för höga upplösningar? Då har de i alla fall blivit informerade.

Det där var förstås något överdrivet men det är faktiskt ungefär på den nivån i vissa fall. I en printdesigners värld är det alltid det estetiska som kommer i första hand.

— Det är viktigt att hemsidan är snygg! Att användaren får klicka sig vidare för att veta hur mycket produkten kostar är väl varken ovanligt eller nödvändigtvis negativt?

Ovanligt? Nej, tyvärr inte. Negativt? Absolut!
I bästa fall går det går det att övertyga printdesignern om att hitta en annan lösning men ibland går det inte alls. De gånger det inte går har slutresultatet blivit tämligen opraktiskt och användbarheten, tillgängligheten och sökmotoroptimeringen har fått lida.

Vad printdesigner och beslutsfattare inom kundföretaget (som inte sällan är på printdesignerns sida i debatten) måste komma till insikt med är att det finns avgörande skillnader mellan printvärlden och webben. Ett tryckt papper ser likadant ut för alla läsare medan en hemsida kan se väldigt annorlunda ut för läsaren beroende på vilken hård- och mjukvara de använder. Såvida det inte handlar om enhetsspecifika applikationer (exempelvis iPhone) så är det viktigt att först och främst definiera vem målgruppen är och vilken utrustning de har och vilka datorkunskaper de besitter. Den informationen måste sedan ligga som grund för alla designbeslut.

Annorlunda uttryckt skulle man kunna säga att: En snygg och häftig hemsida är inte nödvändigtvis en bra hemsida. Sätt dig in i världen hos dina besökare för en sekund. De är på din hemsida för att hitta viss information (telefonnummer, adress, information om en produkt etc.) eller så är de där för att köpa något. I grund och botten handlar det för besökarens del om att utföra en eller flera uppgifter på din hemsida och det borde därför ligga i ditt intresse att se till så att de kan utföra dessa så smidigt och problemfritt som möjligt. En bra hemsida är en hemsida som fungerar; som är enkel att använda och som ökar företagets vinst.

Återigen, det handlar alltså inte enbart om att det ska se bra ut. Men, en hemsida kan absolut se bra ut och vara både användbar och tillgänglig och samtidigt omtyckt av sökmotorerna. Det handlar bara om att hitta en hållbar lösning tillsammans med målgruppen och kill your darlings.

Nu låter det kanske som att vi på Voilà Webbyrå inte gillar printdesigners men det är förstås inte sant. Vi högaktar printdesigners och deras jobb – framför allt när de designar för print.

Problemet tycks ofta ligga i att kunden bara är ute efter en snabb prisuppfattning, en offert, och därför tror att det räcker med att säga:

— Jag vill ha en hemsida för mitt nystartade företag och behöver den för att göra reklam utåt. Hur mycket skulle det kosta?

Det säger sig självt att det bliv en omöjlig uppgift för oss att svara på den frågan med den närmast obefintliga information vi har fått. Detta gäller både för stora som små projekt.

Vi kan därför inte understryka vikten nog av en bra kravspecifikation. Inte bara för att underlätta vårt eget arbete utan framförallt för dig som kund. Utan en färdig tanke på vad kunden vill ha leder oundvikligen till att en hel del tid och därav pengar läggs på mailkorrespondens, möten och all form av kommunikation innan vi ens kan börja arbeta med sidan. Bara för att komma fram till vad kunden faktiskt vill ha!

När vi får frågor som ovan så ber vi alltid kunderna att skriva ner allt vad de skulle vilja ha på sajten och sedan återkomma. Exempel på frågor som ofta är relevanta kan vara:

• Finns det en färdig design?
• Har ni en logotyp som ska inkorporeras i designen?
• Vilka sidor ska finnas?
• Vill ni kunna redigera textinnehållet? (Dvs. ha en cms)
• Vad är er budget?

Precis som att någon inte går in hos en bilförsäljare och säger ”Jag vill köpa en bil”, så måste man även vara lite mer specifik än så när man kontaktar en webbyrå. Vi finns ju ändå till för att uppfylla era önskemål.