Voilà Webbyrå - Malmö och Stockholm

Vi fick ytterligare ett mail från en student som ville ställa några frågor. Den här gången gäller det HTML5 och jag försökte besvara frågorna efter bästa förmåga. Det är svårt att förutse framtiden…

Hej!

Mitt namn är … och jag studerar medieteknik på Södertörns Högskola. Just nu undersöker jag hur webbyråer ser på html 5 och deras tankar kring Flashs framtid. Jag skulle vara jättetacksam om Ni skulle kunna ta er en lite tid för att besvara de fem ned stående frågor för att underlätta min undersökning.

- Hur kommer ni att ta till er html 5 när det lanseras?
- Har ni provat någon testversion av html 5 än?
- Tror ni på html 5, tror ni att det blir det ”nya stora”?
- Vad tror ni kommer att hända med Flash? Varför?
- Är Sverige i behov av html 5?

Mitt svar:

Hej!

Jag får intryck av att du ser på HTML5 som en produkt i traditionell bemärkelse, vilket är ett synsätt jag är tveksam till att du bör ha. I motsats till exempelvis iPhone 5 som, när den släpps någon gång till hösten, är en oberoende och komplett produkt redo att användas av slutanvändaren, så är HTML5 blott en moderniserad och bakåtkompatibel specifikation som utvecklas av två organisationer – WHATWG och W3C. Specifikationen implementeras sedan i webbläsare (Internet Explorer, Firefox, Safari, Chrome) av webbläsarutvecklare (ex. Microsoft, Mozilla, Apple, Google) och som webbutvecklare (ex. Voilà Webbyrå) sedan kan använda för att presentera innehåll åt slutanvändare (ex. mamma och lillebror).

Den stora skillnaden med iPhone 5 i det här avseendet är att ingen kan använda produkten förrän den är färdig. Webbläsarutvecklarna (Microsoft osv.) implementerar löpande delar av HTML5-specifikationen som är färdiga. Med andra ord går det alldeles utmärkt att använda HTML5 redan idag, om än i väldigt begränsad utsträckning.

Hur kommer ni att ta till er html 5 när det lanseras?
Voilà Webbyrå använder redan idag HTML5. Mycket tyder på att den fullständiga HTML5-specifikationen, och de tillhörande rekommendationerna som blivit separerade från huvudspecifikationen och utvecklas i egna specifikationer (ex. canvas), inte kommer att vara klara på många år än. Det dröjer antagligen minst ytterligare 10 år och det finns definitivt ingen anledning att vänta tills dess. Det hänger inte på när specifikationen är färdig, utan vad webbläsarutvecklarna har implementerat och vilka webbläsare och versioner slutanvändaren använder (ex. Internet Explorer 9 eller Firefox 4 osv.)

Har ni provat någon testversion av html 5 än?
Se ovan. Vi använder redan idag ett antal element som har brett webbläsarstöd (dvs element som Firefox, Safari och Chrome redan har stöd för), exempelvis: DTD:n, video, audio och canvas och flera av de semantiska elementen: header, footer, article mfl.

Tror ni på html 5, tror ni att det blir det ”nya stora”?
Jag tror att det kommer att bli en långsam övergång som kommer att vara knappt märkbar för slutanvändaren. För slutanvändaren kommer saker och ting fortgå som vanligt, dvs att det kommer nya funktioner och möjligheter i ungefär samma takt som det gjort de senaste åren.
Det spelar för övrigt ingen roll vad organisationerna (WHATWG och W3C) som utvecklar specifikationen/ -erna vill inkludera. Makten om vad som implementeras, och sedermera kan utnyttjas eller användas av webbutvecklare (Voilà Webbyrå), ligger i slutändan i händerna på webbläsarutvecklarna (Microsoft, Mozilla, Apple, Google).

Vad tror ni kommer att hända med Flash? Varför?
Flash kommer med all sannolikhet att finnas kvar och vara i spetsen när det gäller video och online spel i åtminstone ytterligare 5-10 år. Jag personligen hoppas dock att det går snabbare än så eftersom jag ogillar tredjepartsprodukter och tilläggsprogram begränsar tillgängligheten på webben.

Är Sverige i behov av html 5?
Du får ursäkta, men det är nästan en ogiltig fråga. =)
Webben (som inte har någon nationalitet) är i behov av HTML5, helt klart. Ett stort problem med webben idag är bristande tillgänglighet och även om HTML5 aldrig kommer att få bukt med det problemet fullt ut, så kommer det högst troligt att förbättra situationen.

I mars fick vi frågan av en student på Mittuniversitetet, om vi kunde besvara ett antal frågor angående design och användbarhet. Eftersom det är ett ämne som jag tycker är väldigt intressant kunde jag naturligtvis inte avstå.

1. Hur ser du på grafisk design när man ska utveckla ett webbgränssnitt?
Det här är ingen enkel fråga som kan besvaras uttömmande med några få ord. Väldigt kortfattat anser jag att grafisk design primärt ska komplettera/underlätta informationsstruktur och funktionalitet. Därutöver ska den spegla verksamheten och företagets grafiska profil.

2. Hur tycker du man kan utnyttja grafisk design för att förstärka användbarheten?
Eftersom denna fråga är nära besläktad med föregående fråga, så jag fortsätter här. När jag skriver ”underlätta informationsstruktur och funktionalitet”, så menar jag att all interaktion som sker mellan användare och server kan förenklas med hjälp av effektiv visuell kommunikation och feedback. Oftast är konventioner bra för att förstärka användbarheten.
Men för att ta ett klassiskt exempel på vad jag menar med visuell kommunikation så väljer jag formulär – en oerhört vanlig och viktig form av interaktion mellan användare och server/applikation. Det finns antagligen få som anser att de är särskilt roliga att fylla i. Över lag har formulären på webben förvisso blivit betydligt bättre på senare år med hjälp av tekniker som möjliggör formvalidering i realtid och som är betydligt flexiblare när det gäller text- och nummerformatering. Men än idag är det inte svårt att hitta dåligt utformade formulär där användaren tvingas läsa igenom ett flertal (inte sällan helt onödiga) meningar med instruktioner för att överhuvudtaget klara av att fylla i formuläret.
Det ska naturligtvis inte spela någon roll om jag skriver mitt person- eller telefonnummer med eller utan bindestreck. Och det borde vara mitt bekymmer om jag vill ha ett lösenord som inte innehåller minst en siffra och minst ett specialtecken. Så är det emellertid inte alltid.

3. Vad läggs det mest fokus på; den grafiska designen eller användbarheten?
I allmänhet eller för vår egen del? I en perfekt värld är det här en ogiltig fråga eftersom användbarhet och grafisk design går hand i hand. I vår värld är det utan tvekan grafisk design.

4. Vilken roll har färg, bild och typografi vid utformningen av webbsida?
Alla dessa komponenter spelar stor roll på webben idag. Vad vore en webbutik utan produktbilder? Hur användbar vore Skatteverkets hemsida om de hade ett riktigt grötigt typsnitt? Det är emellertid få som bemästrar att få till en riktigt bra symbios. Jag personligen kan ibland tycka att vissa element på hemsidor har tilldelats färger utan någon större eftertanke. Eller så har de blivit valda för att matcha färgerna med resten av webbplatsen. I vissa fall tycker jag att man borde våga släppa detta tankesätt eftersom det kan ha en positiv effekt på användbarheten, om det görs på rätt sätt. Jag tänker exempelvis på knappar som säger avbryt/fortsätt eller ta bort/lägg till. Bra färgval i sådana sammanhang gör i princip att texten på knapparna blir överflödig.
Typografi har fram t o m ganska nyligt haft en alldeles för liten roll på webben. Det har dock inte berott på bristande fantasi hos webbdesigner, utan snarare på copyright-rättigheter. Tack vare CSS3 (@font-face) kommer vi nu och i framtiden äntligen att få se ett betydligt rikare utbud av typografi på webben.

5. Hur åstadkommer ni en webbsida som både ser tilltalande ut och är användarvänlig?
Det finns bara ett sätt: användbarhetstesta! I de fall vi haft möjlighet att utföra användbarhetstester har det alltid inneburit en klar förbättring av både design och användbarhet. Varje gång.

6. Varför är användbarhet viktigt att tänka på vid skapandet/utvecklandet av webbsidor?
För att så många som möjligt ska kunna använda webbplatsen – med enkelhet. Bra användbarhet är när användaren inte behöver fundera på hur hon ska utföra en uppgift på webbplatsen. Bra användbarhet ökar med all sannolikhet försäljning och antalet som använder tjänsten.

7. Hur stor roll har användarna av utvecklingen?
Användare bör medverka redan innan det finns en prototyp och under hela projektets gång. Nu menar jag inte att det ska sitta en användare i knäet på varje designer och stup i kvarten komma med förslag och synpunkter, utan snarare att en webbyrå bör användbarhetstesta flera gånger under projektets gång. Det måste inte ens vara med personer ur målgruppen. Det viktigaste är att de mest allvarliga problemen kan identifieras, så tidigt som möjligt.

8. Hur gör ni när ni identifierar användarnas behov och problem med webbgränssnittet/webbsidan?
Det hänger i slutändan på vilken budget våra kunder har. Finns det inga resurser att ta ifrån spelar det ingen roll hur bra vår förmåga är att förmedla vikten av användbarhetstestning och god användbarhet.

9. Följer ni några speciella metoder eller riktlinjer vid utvecklingen? (T.ex. W3C, WCAG)
Ja, vi följer gängse standarder så långt vi kan. Återigen handlar det delvis om kundens budget, men oavsett deras budget så är användbarhet och tillgänglighet hela tiden med i alla resonemang.

10. Hur går designprocessen till? Ritas det ett storyboard på papper eller kanske i datorn först? Och visas detta för kunden innan ni fortsätter med arbetet?
Ja, det är oftast en bra idé att skapa prototyper som man sedan presenterar för kunden innan man påbörjar den riktiga designen. Hur man som designer går till väga för att göra detta är emellertid ganska individuellt. Vissa använder bara datorn och arbetar i ett program som är avsett för att skapa prototyper, här är några: Webdesignledger

Det finns också de som föredrar att använda papper och penna.